Att må bra är någonting som de allra flesta strävar efter. Och en omfattande del av vårt välbefinnande har att göra med våra kostvanor. Vissa tenderar att inte fundera över vad de äter men en ökad medvetenhet kan leda till en rad goda hälsoeffekter, exempelvis viktminskning.

Vi får jämt höra hur sunt det är med fiberrik kost, och att det exempelvis är positivt för magen. Men är det verkligen sant? Överlag är fibrer bra men det är en sanning med viss modifiering. Alla fibrer har en mättande funktion och skänker en känsla av mättnad.

Det görs skillnad mellan vattenlösliga samt olösliga fibrer. Enligt forskning så är det de vattenlösliga fibrerna som ger bäst effekter gällande hälsan. Tyvärr är det vanligt att produkter som är deklarerade med ett högt innehåll av fibrer sällan består av just vattenlösliga fibrer. Desto vanligare är det att dessa produkter innehåller olösliga fibrer som cellulosa samt vetekli.

Det sägs att en bra kost innehåller mycket fibrer. Men kan det verkligen stämma med tanke på att det finns en påfallande skillnad mellan två sorters fibrer? Om de vattenlösliga fibrerna har den bästa effekt gällande hälsan så innebär det att en kost med mycket olösliga fibrer har mindre bra effekt.

Frukt samt vegetabilier är det många människor som äter, och faktum är att det bästa sättet för kroppen att få i sig fibrer är från kolhydrater som innehåller fibrer som är naturliga. Därför är frukt samt vegetabilier en betydelsefull beståndsdel av kosten eftersom de består av mycket vattenlösliga fibrer. Men den som inte klarar sig utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn med tanke på att det gör kroppen en bättre nytta.

Vad gäller fibrer i allmänt så finns det inga belägg för att de verkligen är bra för magen, och dessutom finns det inget som tyder på att de vattenlösliga fibrerna skulle bidra till något som de vattenlösliga inte gör.

Faktum är att människors ursprungliga kost som är fri från spannmål kännetecknas av förhållandevis lite olösliga fibrer men desto mer av vattenlösliga fibrer. De vattenlösliga fibrerna förekommer i hög grad i till exempel havre, baljväxter, psylliumfrön, frukt och vegetabilier. Främst finns de olösliga fibrerna i spannmålets cellväggar, men de finns dessutom i strukturer såsom exempelvis fruktskal.

En särpräglad beskaffenhet för vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det innebär att när fibrerna kommer i kontakt med vatten så bildas en gel. När de vattenlösliga fibrerna kommer i kontakt med vätskan i magen så blir effekten att fibrerna kapslar in delar av de andra ämnena som passerar magen. Det bidrar till en längre procedur för matsmältningen som är bra för tarmsystemet. Det medför framför allt att tömningen av magsäcken sker långsammare men även att blodsockret stiger i lagom takt.

Vattenlösliga kostfibrer gör det möjligt att bromsa upptaget av blodsocker. Det medför att den glykemiska belastningen sänks och på så vis att blodsockernivån blir jämnare. Även kolesterol och blodfettsnivåerna sänks i blodet. Därutöver blir insulinkänsligheten förbättrad vilket förebygger sockersjuka. Vattenlösliga fibrer reducerar risken för att råka ut för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.

Det finns vattenlösliga och olösliga fibrer, och det är främst de vattenlösliga fibrerna som tillskrivs diverse hälsoeffekter. De produkter som innehar ett högt innehåll av fibrer består dock sällan vattenlösliga fibrer utan istället olösliga fibrer såsom cellulosa samt vetekli. Dessa anses inte ha liknande hälsoeffekter.

De gelbildande fibrerna kallas även för vattenlösliga fibrer. När de kommer i förbindelse med vatten bildas en gel. När det sker i magen medför det att fibrerna kapslar in delar av de övriga ämnena i magen, vilket i sin tur skänker en förlängd procedur för matsmältningen som är bra. Gelen gör så att magsäcken töms långsammare och att blodsockret stiger i lagom takt.

Dessa vattenlösliga fibrer förekommer i till exempel linfrön, frukt, havre, baljväxter, grönsaker samt psylliumfrön. Det är värt att notera att människans ursprungliga föda som ju är fri fån spannmål kännetecknas av ganska lite olösliga fibrer och rikligt med vattenlösliga fibrer.

En bra kost består av mycket fibrer har vi fått veta, men det stämmer inte helt. En kost som innehåller stora mängder fibrer behöver inte nödvändigtvis vara bra. Det finns egentligen inga konkreta bevis för att dels fibrer överlag skulle vara bra för just magen, eller att de olösliga fibrerna skulle tillföra något som de vattenlösliga inte gör. Dock finns det andra hälsoeffekter som på bästa sätt uppnås med hjälp av vattenlösliga kostfibrer.

Det bästa sättet att få i sig fibrer är från kolhydrater som består av fibrer som är naturliga. Helst av allt grönsaker och frukt som tillhör kategorin av vattenlösliga kostfibrer. Den som nödvändigtvis är tvungen att äta spannmålsfibrer ska i sådana fall äta hela korn, vilket medför en mycket större nytta. Olösliga fibrer förekommer i huvudsak i spannmålets cellväggar, men dessutom i strukturer såsom till exempel fruktskal.

Att det uppkommit olika bantnings- och träningsmetoder mot bakgrund av vad vi vet om de vattenlösliga kostfibrernas effekter är möjligtvis föga överraskande. Självklart har det lanserats många olika preparat som är baserade på vattenlösliga kostfibrer. Försäljningen av dessa preparat går önskvärt men det är relativt dyrt. Det går minst lika bra att inhandla en egen påse med exempelvis psylliumfrön i vilken välsorterad livsmedelsbutik som helst – till priset av cirka 20 – 30 kr.

Vad gäller för båda sorterna av fibrer är att de förhöjer känslan av mättnad med tanke på deras utfyllande roll. Båda sorterna kan också bekämpa förstoppning, vilket i sig inte är farligt och leder inte till förgiftning som många verkar förmoda.

Vilka unika fördelar har vattenlösliga kostfibrer då? Vattenlösliga kostfibrer äger egenskapen att kunna fördröja upptaget av blodsocker, vilket medför att den glykemiska belastningen sänks samt att blodsockernivån blir jämnare. Kolesterol och blodfettsnivåerna sänks i blodet med hjälp av vattenlösliga kostfibrer. Därutöver förbättras insulinkänsligheten vilket förebygger sockersjuka.

De vattenlösliga fibrerna binder gallsalter som med hjälp av avföringen följer med fibrerna. Levern behöver för den skull producera nya gallsalter vilket är positivt då kroppen måste bryta ner kolesterol. Kolesterolet innehåller nämligen byggstenar till gallsalterna.

Effekten av kroppens förlopp gällande gallsalter är att det negativa kolesterolet som kallas LDL kolesterol sänks. Det medför att risken att drabbas för åderförkalkning samt hjärt-kärlsjukdomar reduceras. Vattenlösliga kostfibrer är ur den synpunkten preventivt för den sortens åkommor.

Det är inte alls ovanligt att personer strävar efter en god hälsa. För den saken skull är det massor faktorer som spelar in. Dels fysik träning och motion, men självklart har även kosten en betydelsefull roll. Men det förekommer en del myter om kosten. Ibland råder det delade meningar om vad i kosten som har bättre alternativt sämre hälsoeffekter.

Det finns en skillnad mellan fibrer som inte en överdriven grupp personer känner till. Fibrer finns i två olika typer som skiljer sig på så sätt att de ger varierande hälsoeffekter. De olösliga fibrerna är egentligen överskattade samtidigt som de vattenlösliga kostfibrerna står för de främsta positiva hälsoeffekterna.

Fibrer är faktiskt en typ av kolhydrater, och kolhydrater som förekommer i vegetabiliska livsmedel som till exempel baljväxter, grönsaker, frukt samt olika sädesslag. Det är sällan som produkterna med en rejäl halt fibrer verkligen innehåller just vattenlösliga kostfibrer. Oftast innehåller produkter med hög fiberhalt istället olösliga fibrer som vetekli samt cellulosa som dessvärre saknar liknande goda hälsoeffekter som vattenlösliga fibrer bidrar till.

Ett vanligt missförstånd är att produkter som innehåller mycket fibrer därav skulle vara hälsosamma. Generellt kan man säga att fibrer är bra för magsmältningen, och det gäller både olösliga kostfibrer samt vattenlösliga kostfibrer. Bägge varianterna av kostfibrer funkar som utfyllnad och medför så att tarminnehållet får rätt konsistens.

Båda sorterna av fibrer äger förmågan att de tar sig igenom tarmkanalen utan att kroppen tar upp varken näring eller energi från dem. Men fibrernas passering är likväl bra med tanke på att matsmältningen då fungerar på ett bra sätt. Tarmarna får jobba mer och hålls i trim på ett önskvärt vis.

Har man problem med magen får man dock tänka sig för, och de olösliga fibrerna måste undvikas i högre utsträckning då magen kan erfara dem som mycket krävande. Mot bakgrund av det så måste en fiberrik kost inte nödvändigvis vara bra. Såtillvida man inte tänker på att äta sådan kost som istället består av mycket vattenlösliga fibrer.

För att få i sig mycket vattenlösliga kostfibrer är det angeläget att äta mycket med grönsaker och frukt. Men somliga anser att det är smidigare att inta diverse kosttillskott som numera finns tillgängligt på marknaden. Det många dock inte vet är att det blir betydligt dyrare att lägga pengar på kosttillskott än att få i sig vattenlösliga kostfibrer på naturligt vis. Att istället inhandla en påse psylliumfrön i vilken välsorterad livsmedelsbutik som helst fungerar som ett utmärkt substitut för kosttillskotten – och billigare dessutom.

Den främsta egenskapen hos de vattenlösliga fibrerna är att de har förmågan att bilda gel. När vätska samt de vattenlösliga fibrerna hamnar i kontakt så får de vattenlösliga fibrerna effekten att de kapslar in de övriga ämnena i kroppen och förlänger matsmältning. Givetvis har kroppen då bättre förutsättningar att ta upp näring samt energi. Därtill medför processen att blodsockret stiger i en måttlig takt.

Vattenlösliga kostfibrer förebygger diabetes då insulinkänsligheten förbättras. Samt blod- och kolesterolnivåerna sänks i blodet.

Vattenlösliga fibrer binder gallsalter som följer med fibrerna med avföringen. För att levern ska ges möjlighet att producera nya gallsalter tvingas den bryta ner kolesterol. En konsekvens av det blir att det negativa kolesterolet LDL reduceras. På sikt innebär det att risken att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar och åderförkalkning minskar.

Övriga fördelar med vattenlösliga kostfibrer som många uppskattar är att de kan bidra till viktminskning och vara GI-sänkande ifall intaget blir tillräckligt rejält.

Naturligtvis är de flesta människor intresserade av att leva ett hälsosamt liv. Och varför skulle man vilja undfly det när det fullständigt kryllar av diverse goda hälsoeffekter att få del av. Vårt fysiologiska välmående utgörs i regel av god motion och träning, och bra kostvanor. För att optimera intaget av god mat så bör man ju också ha kunskaper om vad som verkligen är god kost. Genom en utökad medvetenhet kan man gagna sin hälsa ännu mer.

Det pågår en aktuell diskussion om fibrer och dess nyttighet. Allt fler menar att fibrerna i själva verket inte är så nyttiga som vi vill tro. Överlag kan man säga att fibrer är bra men det är en sanning med viss modifiering. Faktum är att fibrerna passerar tarmsystemet utan att kroppen fångar upp varken energi eller näring från dem. Men vad är då fibrerna bra för?

Fibrer är i sig ingenting dåligt då de har som främsta uppgift att fylla ut magen och hålla igång tarmsystemet. De är alltså bra för matsmältningsprocessen, och alla fibrer äger en mättande funktion.

Det finns två sorters fibrer, vattenlösliga och olösliga fibrer. Forskning har påvisat att det är de vattenlösliga fibrerna som skänker de bästa hälsoeffektera. Beklagligtvis är det inte allt för ofta som produkterna med hög deklaration av fibrer faktiskt består av just vattenlösliga fibrer. Mestadels handlar det om olösliga fibrer som vetekli samt cellulosa.

De vattenlösliga kostfibrerna är gelbildande vilket är utmärkande. De vattenlösliga fibrerna ser till att kapsla in de övriga ämnena som passerar magen med hjälp av denna gel. Det medför att kroppen på ett mer effektivt vis kan ta upp näring samt energi. Processen påbörjas när fibrerna kommer i kontakt med vätska i magen. Magsmältningen ges en längre process vilket är positivt för tarmsystemet. Tömningen av magsäcken sker således långsammare men därtill får det effekten att blodsockret stiger i lagom takt.

Vattenlösliga kostfibrer möjliggör en bromsning av upptaget av blodsocker. På så sätt sänks den glykemiska belastningen och blodsockernivån blir jämnare. Dessutom sänks kolesterol och blodfettsnivåerna i blodet. Insulinkänsligheten blir bättre vilket förebygger sockersjuka. Därtill reducerar de vattenlösliga kostfibrerna risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och åderförkalkning.

Att inta mycket frukt och grönsaker är positivt för den som vill få i sig de vattenlösliga fibrerna i större grad. Faktum är att det nu för tiden finns kosttillskott som består av vattenlösliga kostfibrer, men det finns fullständigt utmärkta ersättare i livsmedelsbutikerna såsom till exempel psylliumfrön. Det främsta skälet till att låta bli kosttillskotten är att det vanligtvis kan bli relativt dyrt. Och den som absolut inte klarar sig utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn med tanke på att det gör kroppen en större nytta.

En av flera fördelar med vattenlösliga kostfibrer är att de har förmågan att binda gallsalter. Salterna följer därefter med fibrerna med avföringen. Det medför i sin tur att levern måste tillverka nya gallsalter.

Även kolesterol består av gallsalter. De vattenlösliga fibrerna medför därför effekten att det negativa kolesterolet LDL blir mindre i kroppen. Det är en minskning som medför att risken minskas att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar och åderförkalkning.

Fibrer är egentligen en typ av kolhydrater. Dessa kolhydrater förekommer i vegetabiliska livsmedel såsom exempelvis frukt, baljväxter, grönsaker samt diverse sädesslag. Fibrerna är uppdelade i lösliga – och vattenlösliga kostfibrer, men det är de vattenlösliga fibrerna som ger bäst hälsoeffekter. Tyvärr består produkter med höga fiberhalter allt för sällan vattenlösliga fibrer utan istället olösliga fibrer som cellulosa och vetekli som inte äger liknande hälsoeffekter.

De olösliga fibrerna absorberar rikliga mängder vatten och således är det extra viktigt att få i sig stora mängder vätska för att väga upp förlusten. Den egentliga främsta egenskapen med olösliga kostfibrer är att de fungerar som utfyllnad och medför att det blir bra konsistens på tarminnehållet.

Men den som har besvär med magen bör helst inte äta för mycket av de olösliga fibrerna då magen kan uppleva dessa fibrer som väldigt påfrestande. En kost som innehåller mycket fibrer behöver inte nödvändigtvis vara bra. Därutöver delar även vattenlösliga kostfibrer egenskapen att funka som utfyllnad. Ett rejält intag av vattenlösliga kostfibrer kan dock påverka tarminnehållets konsitens.

Vad som är generellt gällande för fibrer är att de passerar mag- och tarmkanalen utan att tas upp av kroppen. De är följaktligen varken näringsgivande eller energigivande. För att vår matsmältning ska funka på ett bra sätt är fibrerna dock betydelsefulla. Tarmarna hålls i trim på ett önskvärt vis då fibrerna får dem att jobba mer.

Vattenlösliga kostfibrer har många egenskaper som har inverkan på hälsan positivt. De kan slöa ner processen beträffande kroppens upptag av blodsocker. Det medför att den glykemiska belastningen inte blir lika hög och att en jämnare nivå av blodsockret uppstår. Vattenlösliga kostfibrer hjälper att förebygga sockersjuka då insulinkänsligheten förbättras. Dessutom sänks blod- och kolesterolnivåerna i blodet.

Det som framförallt kännetecknar vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det innebär att ett slags gel bildas när de kommer i kontakt med vatten som finns i magen. Det innebär att fibrerna ser till att andra ämnen i magen kapslas in – något som ger en längre matsmältning. Det är positivt bland annat på så sätt att det sker en långsammare tömning av magsäcken samt att blodsockret förhöjs i balanserad takt.

Övriga fördelar med vattenlösliga kostfibrer är att ett tillräckligt intag kan bidra till viktminskning samt vara GI-sänkande.

Vattenlösliga kostfibrer äger en bindande verkning på gallsalter. Dessa salter följer med fibrerna med hjälp av avföringen. Därför tvingas levern producera nya gallsalter, vilket medför att kroppen då tvingas bryta ner kolesterol som innehåller gallstenar.

Det innebär att det negativa kolesterolet LDL blir mindre. En sådan reduktion innebär i sin tur att risken att råka ut för för hjärt- och kärlsjukdomar samt åderförkalkning minskar. Det medför att intag av vattenlösliga kostfibrer äger förebyggande verkan för den sortens problem.

Den som vill få i sig just vattenlösliga fibrer måste äta mycket frukt och grönsaker. Det är naturliga fibrer som förvisso finns i diverse kosttillskott som har lanserats. Men faktum är att det blir mycket dyrare att få i sig de vattenlösliga kostfibrerna den vägen. Det fungerar alldeles utmärkt att till exempel istället köpa en påse med psylliumfrön i vilken välsorterad livsmedelsbutik som helst.