Att må bra är någonting som de allra flesta strävar efter. Och en omfattande del av vårt välbefinnande har att göra med våra kostvanor. Vissa tenderar att inte fundera över vad de äter men en ökad medvetenhet kan leda till en rad goda hälsoeffekter, exempelvis viktminskning.
Vi får jämt höra hur sunt det är med fiberrik kost, och att det exempelvis är positivt för magen. Men är det verkligen sant? Överlag är fibrer bra men det är en sanning med viss modifiering. Alla fibrer har en mättande funktion och skänker en känsla av mättnad.
Det görs skillnad mellan vattenlösliga samt olösliga fibrer. Enligt forskning så är det de vattenlösliga fibrerna som ger bäst effekter gällande hälsan. Tyvärr är det vanligt att produkter som är deklarerade med ett högt innehåll av fibrer sällan består av just vattenlösliga fibrer. Desto vanligare är det att dessa produkter innehåller olösliga fibrer som cellulosa samt vetekli.
Det sägs att en bra kost innehåller mycket fibrer. Men kan det verkligen stämma med tanke på att det finns en påfallande skillnad mellan två sorters fibrer? Om de vattenlösliga fibrerna har den bästa effekt gällande hälsan så innebär det att en kost med mycket olösliga fibrer har mindre bra effekt.
Frukt samt vegetabilier är det många människor som äter, och faktum är att det bästa sättet för kroppen att få i sig fibrer är från kolhydrater som innehåller fibrer som är naturliga. Därför är frukt samt vegetabilier en betydelsefull beståndsdel av kosten eftersom de består av mycket vattenlösliga fibrer. Men den som inte klarar sig utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn med tanke på att det gör kroppen en bättre nytta.
Vad gäller fibrer i allmänt så finns det inga belägg för att de verkligen är bra för magen, och dessutom finns det inget som tyder på att de vattenlösliga fibrerna skulle bidra till något som de vattenlösliga inte gör.
Faktum är att människors ursprungliga kost som är fri från spannmål kännetecknas av förhållandevis lite olösliga fibrer men desto mer av vattenlösliga fibrer. De vattenlösliga fibrerna förekommer i hög grad i till exempel havre, baljväxter, psylliumfrön, frukt och vegetabilier. Främst finns de olösliga fibrerna i spannmålets cellväggar, men de finns dessutom i strukturer såsom exempelvis fruktskal.
En särpräglad beskaffenhet för vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det innebär att när fibrerna kommer i kontakt med vatten så bildas en gel. När de vattenlösliga fibrerna kommer i kontakt med vätskan i magen så blir effekten att fibrerna kapslar in delar av de andra ämnena som passerar magen. Det bidrar till en längre procedur för matsmältningen som är bra för tarmsystemet. Det medför framför allt att tömningen av magsäcken sker långsammare men även att blodsockret stiger i lagom takt.
Vattenlösliga kostfibrer gör det möjligt att bromsa upptaget av blodsocker. Det medför att den glykemiska belastningen sänks och på så vis att blodsockernivån blir jämnare. Även kolesterol och blodfettsnivåerna sänks i blodet. Därutöver blir insulinkänsligheten förbättrad vilket förebygger sockersjuka. Vattenlösliga fibrer reducerar risken för att råka ut för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.